tillbaka

Pastore Brina Brillante

- Brina -

brina2.jpg

05.04.2007 - 24.06.2008

Uppfödare: Marita Wisfelt, Sverige

Brinas foton

Marita och hennes man Bosse har hållit på med uppfödning av maremmano-abruzzese sedan tidigt 1980-tal. Jag hade länge väntat på en chans att få en valp av dem. Äntligen var det då min tur. Jag och barnen (då 11 och 13 är) gjorde en road-trip till Sverige sommaren 2007 för att hämta hem valpen. Vi tbrina4.jpgillbringade en dag på Kolmården, övernattade i ett gammalt värdshus i en liten stad jag glömt namnet på ca 1 timmes körväg söderut från Kolmården. Staden korsades av en flod kantad av en kullerstenspromenad på sydsidan med gamla hus och alla världens restauranger. Längs kajen låg en massa båtar av olika storlek och utseende och stämningen var mycket sydlänsk. En dag tillbringade vi i Astrid Lindgrens värld i Vimmerby och barnen var lyckliga över det.

Vi stannade i några dagar hos Marita och Bosse och tittade på valparnas framfart och hyss. Oj vad det gick livat till där. Det blev massor med foton - vilken tur digikameran är uppfunnen.

Inför avresan badades vår lilla fröken, klorna klipptes, öronen kollades och papprena fixades. Sedan stuvades saker, barn och valpen i bilen och resan hem till Finland kunde börja. Brina var inte alls nöjd med situationen och surade och testade våra öron med att gnälla och pipa i en dryg timme. Hon lugnade sej först då hon fick sitta i famnen på någondera av barnen. Båtresan gick fint och BrinaFina charmade alla medpassagerare i kafeterian. Där sov hon så sött på golvet och brydde sej inget om larmet omkring oss.

Jag tror Jaffi och Ardito fick en smärre chock då det flyttade in en ny bitch som tog sej ton och meddelade var skåpet skulle stå, Brina kunde vara ett veritabelt rivjärn. Hon hade massor med energi och attityd och hon var alltid redo för hyss och bus. Brina pysslade med ett och annat och försökte hjälpa mej att få fart på renoveringen av bla hallen och några andra rum - genom att knapra på golvlister och strimla tapeter här och där.

Tyvärr var även Brina obotligt sönder och efter en röntgenkontroll var jag tvungen att ta det tunga beslutet. Brina fick somna in hos veterinären. Tårar och tomhet då vårt busiga lilla rivjärn lämnade oss mitt i den vackraste sommartiden.
 

 

tillbaka